I guess I feel alright, but it hurts when I think, when I let it sink in
''Låt mig gå i bitar. Jag har gjort något så dåligt igen. Låt mig ha ont. Låt mig skrika färdigt tills bröstkorgen blir tom. Låt mig spricka sönder, det har jag verkligen förtjänat. Låt mig vara dum, det blir din tur om en liten stund. Jag är, är jag? Jag är inte gjord av sten. Vad är farväl, vad är inte gjort av sten? Jag ska fatta mig kort: Jag ångrar allt, jag ångrar allting ont. Jag har skrikit färdigt och bröstkorgen är tom. Såg du när jag sprack sönder? Kan du få mina armar på plats? Hallå, har du blivit stum? Var jag verkligen så dum?''
Kommentarer
Trackback
